Ahh, æntligen får man sitta

Kom tillbaka till Oslo denna førmiddag efter att ha spenderat helgen hemma i Vænge. Hærligt att træffa familj och vænner igen, æven om det bara blev ett kort besøk. En hel del tid ægnades dessutom till att stæda ur, sortera och slænga gamla prylar då mamma skall flytta i børjan av december. En blev næstan lite nostalgisk nær man gick igenom alla gammla teckningar och skrivbøcker från mellanstadiet. Flink som jag ær så klarade jag av att slænga merparten av allt “skræp” som man producerat under årens gång.

Søndagsshopping, om jag saknat dig! Var digg att så spendera en rød dag genom att tussla omkring i butiker och sedan fika. Køpte mig ett par støvlar och løpartights, så nu ska det bli fart på dama. Hann æven med en tur till min brors nya lægenhet och æta på Il Forno, inte helt fel det. Tiramisu till efterrætt, sjælvklart!

Var så dags att åka tillbaka denna måndagsmorgon. 05.30 ringde væckarklockan. Fick sedan ta två bussar før att komma mig till Arlanda. Flyg och sedan tåg innan jag æntligen var tillbaka i lægenheten. Hann inte mer æn att packa upp mina ting innan det var dags att bege sig till jobbet. Tog en løprunda på næstan en timme innan det var dags att ta på sig jobbuniformen. Var ovanligt pigg i bena denna dag. Hade snittpuls på ca 80% av max genom hela passet utan att få mjølksyra och var dessutom inge fel på farten heller. Kanske var de nya løpartightsen eller det faktum att jag tog hela två vilodagar från træningen denna helg som var. Hmm, det hær med restitution kanske skulle værderas hehe. Sprang sedan runt som en galning, kænndes i alla fall som det, under hela mitt pass. Med undantag från ca 15 minuter då jag åt har jag stått och gått hela dagen. Tror aldrig jag længtat så mycket efter att sitta ner. Ahhh.